Med blicken riktad framåt (även om jag ibland ser bakåt)

I onsdags var jag och simmade, även om jag inte hade någon med mig kändes det viktigt för att försöka få in någon sorts rutin, med simning 1gång/vecka. Så jag simmade i 20 minuter.
Torsdagskvällen förgylldes med en lekträff med teatergruppen och sedan blev det fredag.
Denna fredag bjöds det på lite shopping och en lugn kväll, bara för mig själv.
Lördagen var mycket mysig med glada människor och hundar på ett födelsedagsfirande för två nära. Fick även en stor dos valpgos vilket var mycket uppskattat, samt några rivsår från valpens bissingar (vilket var mindre uppskattat, men jag tycker om henne ändå :) ) sedan blev det hemfärd till Vässan.
Lördagskvällen var lugn och skön. Jag har återupptäckt min målarbok som jag köpte för några månader sedan, och den är mycket avstressande för mig. Dess mönster är lugnande eftersom de är helt symmetriska och jag bara behöver färglägga dem, ett efter ett, och jag behöver inte fundera så mycket. Jag behövde heller inte fundera så mycket under denna söndag. Jag tog det lugnt, har diskat lite och träffade min fina syster för en fika och lite snack. Sedan gick jag hem, läste lite och badade, utan att fundera så mycket då heller, vilket var skönt.
Fundera och analysera är annars något som faller sig naturligt för mig. Jag är dessutom inne i en period där jag vrider och vänder på mitt liv och mitt mående. Jag vill komma vidare, framåt, förändra.
Jag vill intensivt gärna ha barn, men jag är "gammalmodig" och vill absolut inte vara ensam om det.
Jag ska inte säga att jag mår dåligt när jag ser andra vara lyckliga med sina barn, men jag önskar ofta det som de har. Den fantastiska kärleken som jag ser, och som jag unnar dem att ha.
Men eftersom jag just nu är ensam, och inte har ens en flört på gång, så står jag som fastfrusen och kan inte få den förändringen. Det händer även att tårarna kommer då, men det är inget jag talar högt om, som ni kanske vet. Tårar är så klart inget att skämmas för, men när jag talar om saker som bränner, så går det ganska fort innan tårarna bränner bakom ögonlocken. Och jag gillar inte att gråta.